Terrängen kan vara mycket varierad – en av de största fördelarna med snöskoteråkning. På en preparerad skoterled är terrängen i allmänhet en jämn väg som kan gå över plana områden eller milt lutande upp- och nedförsbackar. Eftersom leden är preparerad är den i allmänhet packad och röjd, men det kan fortfarande finnas faror att hålla utkik efter, t.ex. grenar, sten, isblock och ojämnheter i terrängen. En skoterled är inte en perfekt yta som en asfalterad väg, den förändras hela tiden så man måste alltid vara förberedd och uppmärksam.
Eftersom du sitter ”på” istället för ”i” fordonet har din kroppsposition och vikt stor betydelse för fordonets stabilitet. Om du till exempel lutar dig inåt i kurvtagning ökar fordonets stabilitet avsevärt. Du kommer att finna att du naturligt lutar dig framåt och i kurvans riktning, vilket gör körupplevelsen mer aktiv än att bara sitta stilla som i en bil. Om du flyttar dig framåt på sätet förbättras också kurvtagningsförmågan (mer av din vikt på skidorna), medan du förbättrar greppet (mer av din vikt på drivbandet) genom att flytta dig bakåt på sätet.
Om fordonet används utanför de preparerade lederna i öppen terräng ökar kraven på förarens färdigheter avsevärt, precis som riskerna. I sådan terräng står förarna ofta upp för att bättre kunna kontrollera fordonet och för att få bättre sikt. Här påverkar du fordonet genom att luta kroppen. Med lite övning kommer denna färdighet att bli en av de mest spännande aspekterna av snöskoteråkning.
Medan den preparerade leden har nedpackad snö som tydligt visar faror kan snöskoterkörning i djupare snö dölja faror som du inte ser, och det krävs större erfarenhet för att känna igen sådana faror och risker. Små gupp i snön kan vara tecken på en dold fara, t.ex. en sten, stubbe eller stolpe. Att lära sig att ”läsa av” terrängen är en färdighet som kommer med erfarenhet.
